Vad hände igår egentligen. Vaknade och tänkte inte på vilken dautm det var men klockan var 06.35 och väääldigt mycket när 4 personer ska göra sig i ordning och vara på dagis innan 7 och börja jobba 7. Sambon slänger ur sig att hans jobb är mycket viktigare än mitt så han måste åka!!!!! Vad? jaha så är det ja, men när 25 barn står i frukostmatsalen och jag inte har fått fram nån mat så är inte det så viktigt då eller?? Han hjälpte mig på med ena barnets kläder och sen åkte han. Vi kom i väg 10 över 7 och då står Sambons bil lite längre ner på gatan på fel håll på en parkering....bensinstopp jaha så då kom han inte så tidigt till jobbet iallafall. Jag kom till jobbet halv 8 men han iallafall klart till kvart i då frukosten börjar.
Lite senare på dan hämtar jag barnen, de är såå segdragna, ska det va så svårt att följa med hem efter dagis när man har varit där hela dan och redan hunnit gunga och åka rutchkana, varför måste man göra det igen precis då, när man själv bara vill hem. Sonen är så trött så han knappt orkar stå upp, men han ska gå själv, eller inte eller buuääää! Sätter in honom i bilen i hög protest och kommer iväg. Han somnar i bilen, puh! På vägen hem kör jag förbi sambons bil igen PBOT!
Jaha, då slår det mig att det är den 13:e.... och självklart får man ju inte stå på fel håll på en parkering!
Några kopisar kommer hem och fikar och allt funkar bra. Sen på kvällen ska jag bara åka ner och köpa en tröja på Lindex som jag hängde undan i torsdags. Fanns bara en kvar såå fin blus som passar perfekt till mina byxor nu när jag ska ut på partyn. Nehe den hänger inte här säger hon i kassan och nästan skrattar. Vad i hela !!!!!!!! det fanns ju bara en kvar, ja men så är det säger hon lite nonchalant, kan hon inte ens försöka verka lite beklagande över att de har gjort ett misstag. Blev sååå förbannad och gick därifrån, kanske mest arg för att hon var som hon var, man måste ändå försöka vara lite smidig. Kommer hem lika arg och tacosen står på bordet. Dottern skriker hela middagen, fel på skalen, för stora köttfärsbitar, allt! sonen springer runt runt, ingen kan prata med nån och i det läget smakar inte ens maten bra, mitt humör blir inte bättre och när då sambon tillslut säger, kan inte du gå för du förstör för oss andra, så brister det. Då flyttar jag då för f...., sen ligger jag i soffan och tjurar en timme. När jag lägger barnen på kvällen inser jag att jag nog inte borde gå upp utan bara sova så det blir lördag och den här hemska fredagen kan ta slut.
Linda
lördag 14 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar